Jag är inte rädd för mörkret

Tror förövrigt aldrig att jag återkom med Kents nya album "Jag är inte rädd för mörkret".
Blev glad när jag lyssnade igenom det. En känsla är tillbaka någonstans som tar mig tillbaka till "gamla" Kent vilket är mycket positivt, även om "nya" Kentsoundet har funkat alldeles utmärkt då det ju fortfarande har varit Jocke Bergs texter osv.
Iaf. "Jag är inte rädd för mörkret".
Vet inte riktigt vad som kan sägas. Lyssna igenom det. Speciellt "Färger på natten" och "Beredd på allt". Och "Tänd på". Och "Ruta 1". Och om jag inte slutar nu har vi snart hela albumet.
Och det är nog en ganska bra beskrivning på albumet. Tycker man om en tycker man om alla. Men också, tycker man inte om en tycker man inte om nån.






(Har inte riktigt blivit kompis med inbäddade Spotify än men det kommer.)



(Insåg att man ju var tvungen att ha Spotify för att kunna spela på inbäddade Spotify vilket dödade min tanke lite.)